Mina gig!

Jag betar av mina gig för i sommar. Nu är showen i Flygeln avklarad. Jag skulle hoppa in och göra två nummer i showen som jag var med i tidigare på Arbis. Vi skulle nu vara på Flygeln och hålla låda för 900 kristdemokrater. Jag förstod inte hur många det var förrän jag såg havet av människor i publiken. Jag sjöng "Havanna". Ett fartfyllt och roligt nummer med mycket humor, och "Turn back time" med 1700-tals stuk. Mycket roligt nummer. Men jag var så nervös! Jag frågade mig själv, hur jag kan vara så dum och utsätta mitt stackars hjärta för sådan tortyr. När jag stod och väntade bakom ridån på att få köra igång med lite knasig salsahumor var jag nära att svimma. Landshövding, Björn Eriksson, höll ett tal innan och när mina ben skakade som asplöv gick ridån upp. Jag vägrar att svimma inför 900 tittare, tänkte jag och vickade på min rumpa som aldrig förr. Det gick bra, och följande nummer gick av bara farten. Hoppas Björn och de andra var nöjna med vår insats!

Havanna & Turn back time!

Min nästa fasa är ett gig som Zarah! Jag ska fylla en scen i 45 min, själv! Sjunga Zarah sånger. Det blir säkert kul, men jag är så ospontan på scenen, vill gärna vara välrepad. Måste repa varje ord! Repa repa! Det här är en bild på mig och Robin Karlsson, regissören, till Zarah musikalen, efter sista föreställningen.

Infertilitet!

www.tearsandhope.com/emptyarms_video.html
Vill bara dela med mig av denna fina presentation, som jag fick av en vän. Hur det kan kännas att inte få barn. Ett ämne som jag tidigare varit inne på lite.

Jag hatar hockey!

Hur kan det vara så roligt med sport? Varför är det så stort? Alla vill se skiten och de tjänar massor med pengar på det, jag vet! Men varför? Friidrott kan jag ju förstå, hur folk vill vara bäst på något och så där kanske men, ... hockey!?! Fotboll, hur blev det helt omöjligt att leva utan? Jag fattar ingenting! Det är ju skittöntigt när man börjar tänka efter, vuxna människor som springer omkring efter en jävla boll. Fy fan, så onödigt! Jag håller också på och nördar mig och leker Zarah Leander på helgerna, men det har ju en mening att se på. Hur kan så många människor finna en mening med att titta på sport? Just nu har jag en galen neandertalare i TV-rummet som skriker okontrollerat på en burk med rörliga bilder i. Helt förbryllande för mig som bara är på dåligt humör och hatar de som har kul och känner sammanhållning med alla andra hockeyfreaks i hela jävla världen!

BIM listor och vitaminer!

Det känns som om uttrycket "skaffa barn", snart kommer vara utrotat. För hela min omgivning tycks vara fylld av, "vi vill så gärna få barn", men lyckas inte! Kanske är det slumpen att oturen gång på gång, just har funnit mig, men det har gjort mig uppmärksam på detta ämne. Alla pratar om BIM(beräknad icke mens), ägglossningstest och folsyra! Man planerar denna nedkomst som man trodde skulle komma som ett brev på posten. Men månaderna går och fortfarande inget pluss på den där nedrans stickan. I detta samhälle, där vi planerar oss till döds. Helt plötsligt kan man inte planera. Det blir när det blir! Hur ska man kunna acceptera det? Vi tjejer älskar att planera. Det är liksom vår grej. Här står man nu inför ett hinder, högt som ett berg, som förstör våra uppstrukturerade liv, och gör så att det stannar upp i planeringen. Då, blir detta ett projekt! Ett mål som måste nås, till varje pris! Det är nu samtalen bara handlar om vår cykel. När släpper ägget, och vilka dyra hälsokost preparat ska jag peta i mig, för att öka mina chanser till en jackpot. Detta icke planeringsbara ämne, skapar en smått hysterisk vilja att rätta till detta, guds misstag. Jag vill bestämma över mitt liv! Ge mig en bebis NU! Vissa lyckas bra. Andra efter ett tag. Många får vänta allt för länge på sitt efterlängtade barn. Några tvingas inse livets stora orättvisa och leva sitt liv utan biologiska barn! För mig skulle detta vara den största sorgen i mitt liv!
Har det alltid varit så här svårt att få barn? Kanska bara det, att de inte planerade och kontrollerade allt in i minsta detalj? Eller nej! Inte var det så här många som fick missfall förr t.e.x, alltså när mamma var ung? Ett eller två missfall hör ju till det normala idag. Är inte det konstigt? "Skaffa barn"nej, det kan man nog glömma! Snart heter det; "vi kämpar för ett barn"!

Bitchpower!

Vad hände med oss fickor när det gäller att bli uppbjuden, flörtad med eller väntan på den första kyssen mot slutet av en dejt? Snärtorna som jag känner i åldern 16-21 år, typ, är ena riktiga bitchar! Här spelar man vilt med killarna känslor och tar för sig av det goda, som lika snabbt vänder till iskalla handen om det inte passar. Kanske är killarnas spel i den här åldern lika kännslokallt, men enligt brudarnas kommentarer att dömma så tycker de i alla fall själva att de äger världen. Gud, var jag sån i den åldern? Det är ju visserligen inte så länge sedan kan man tycka. Men jag känner mig som en morsa när jag får agerar mentor i ämnet sex och samlevnad. Det sistnämnda ordet skulle de överhuvudtaget inte förstå, även om jag gjorde mig besväret att försöka förklara det för dom. Sex känner de desto mer till! Men hur gick det till, när tjejer helt plötsligt började bete sig som män? Det är ingen som går runt och är skitkär i någon längre. Man har efter första kvällen redan stökat omkring i sänghalvan, och kommit fram till att han var nog inte tillräckligt bra för att följa med hem en natt till. När ska man hinna bli minsta kär? Killen får inte ens en chans att nyktra till innan han är dumpad. Inte konstigt de är så dåliga i sängen, de måste ju supa bort ångesten över att kanske inte vara tillräckligt bra! Då blir det ju aldrig särskilt bra! Hur ska dessa killar kunna känna sig manliga och självsäkra, bland alla dominanta bitchbrudar som tar för sig och trampar på deras unga, oerfarna liv? Eller har de helt enkelt gått och blivit "laid back", och bara tackar och tar emot när tjejerna styr och ställer, (upp)!

Varför är nyttigt, svårt?

Varför ska det vara så svårt att vara nyttig? Jag känner en enorm press på mig att äta nyttigt. Gärna ekologiskt. Man vill ju tänka på djuren också, så närproducerat är ju att föredra. Men det tar ju för lång tid. Jag tycker inte om att laga mat heller. Det är skittråkigt. Inte ens till fest är det kul! Man måste planera inköp av matvaror och handla skiten. TRÅKIGT! Jag gillar närbutiken. Den är liten och bra. Men dyr och dåligt utbud. Jag får svimmningsattacker på stormarknader. Pallar inte när det är stort. Jag önskar att det fanns ett ställe man kunde köpa färdig middag till kvällen, som är nyttig. Husmanskost typ. Spyr på kinamat och pizza! Potatis och rotfrukter ska man äta säger mamma. Studier visar att depression sjunker i ålder, 13åringar som har svåra depressioner. Det beror mycket på dålig kost. Vi får i oss för lite serotonin, när vi äter mycket snabbmat tex. Och detta socker som är i all skräpmat. Inga vitaminer, utan bara socker och fett. Alla ungar i dag har ju för f*n damp, på grund av allt socker de får i sig. Men hur ska man hinna vara duktig med maten. Tänk den dagen man får barn, hur stressad man måste vara över att barnen får i sig tillräckligt med näring. Denna stress! Önskar att det fanns ett sätt att leva närmare naturen. Då menar jag inte bara, flytta till landet, utan mera att leva som barnen i Bullerbyn alltså. Jag tror att det var bättre förr. Vad f*n gör lite sängloppor, när man slipper hjärtinfarkt vid 30års ålder.

Huskur mot förkylning!

Jag är sjuk! Ont i halsen och allmänt hängig. Jag kraxar som en kråka när jag pratar. Hur ska jag kunna sjunga i morgon? Jag försöker dricka huskurer med ingefära i, och kurera mig på bästa sätt. Tänk om jag inte är bättre i morgon? Jag får panik! Skulle ha jobbat idag också. JAG HAR INTE TID ATT VARA SJUK! Jag började känna mig dålig i lördags, min första lediga dag på flera månader. Det är livsfarligt att ta det lugnt, då blir man sjuk! Ja, ja. Jag kan inte göra ett skit åt saken. Jag får sitta inne och ruttna i dag också! Jag dricker en huskur som är bra mot förkylning, och den är super mot torrhosta. Det är ingefära i som vidgar luftrören. Man tar varmt vatten, rör ner en tesked honung. Pressa i citronsaft och toppa med ingfära. (färdigmald ifrån kryddhyllan) Får man en lagom balans av honung och citron så blir det riktigt gott. Snåla inte med ingefäran, det smakar inte alls illa. För bästa effekt brukar jag placera värmedynan, katten Ozzy, på magen också. Han värmer både kropp och själ. Tur att jag har haft Ozzy som sällskap de här dagarna. Min man åkte på konferans-resa i måndags, t.o.m onsdag. Lämnade sin sjuka fru för att ha "konferans" på finlandsbåten. Ozzy har troget legat vid min sida. Hållit mig sällskap, dag som natt genom mina svåra dagar. Tänk, vad den lilla plutten är ett sällskap ändå. Och han tycker alltid som jag, i alla konversationer.