Varför är nyttigt, svårt?

Varför ska det vara så svårt att vara nyttig? Jag känner en enorm press på mig att äta nyttigt. Gärna ekologiskt. Man vill ju tänka på djuren också, så närproducerat är ju att föredra. Men det tar ju för lång tid. Jag tycker inte om att laga mat heller. Det är skittråkigt. Inte ens till fest är det kul! Man måste planera inköp av matvaror och handla skiten. TRÅKIGT! Jag gillar närbutiken. Den är liten och bra. Men dyr och dåligt utbud. Jag får svimmningsattacker på stormarknader. Pallar inte när det är stort. Jag önskar att det fanns ett ställe man kunde köpa färdig middag till kvällen, som är nyttig. Husmanskost typ. Spyr på kinamat och pizza! Potatis och rotfrukter ska man äta säger mamma. Studier visar att depression sjunker i ålder, 13åringar som har svåra depressioner. Det beror mycket på dålig kost. Vi får i oss för lite serotonin, när vi äter mycket snabbmat tex. Och detta socker som är i all skräpmat. Inga vitaminer, utan bara socker och fett. Alla ungar i dag har ju för f*n damp, på grund av allt socker de får i sig. Men hur ska man hinna vara duktig med maten. Tänk den dagen man får barn, hur stressad man måste vara över att barnen får i sig tillräckligt med näring. Denna stress! Önskar att det fanns ett sätt att leva närmare naturen. Då menar jag inte bara, flytta till landet, utan mera att leva som barnen i Bullerbyn alltså. Jag tror att det var bättre förr. Vad f*n gör lite sängloppor, när man slipper hjärtinfarkt vid 30års ålder.