onsdag 22 april 2009

Bebis i magen.

Jag har inget annat att säga just nu än att jag är totalt upprymd av min bebis i magen. Den buffar och sparkar, och först nu tror jag att jag förstår att det är min unge som ligger där inne! Jag känner mig aldrig ensam. Det är bebis och jag. Vi är ett nu och det förgyller varje minut av mitt liv. Jag har drömt och längtat så länge efter det här och det känns som mitt liv plötsligt har öppnat sig för mig. Tänk att en tanke på barn kan förtrycka så mycket annat i livet.


En bild på den lilla i vecka 18. Vänster arm och båda ben är uppåt sträckta.