Drutten och Jena

Vår lilla älskade hundvalp Drutten, heter ju så från sin uppfödare. Men mamma sa häromdagen att Drutten var ju egentligen en tjej. Ni kommer ihåg barnprogrammet Drutten och Jena. En krokodil,(Jena) och en odefinierbar liten figur, Drutten. Jag minns inte om jag såg på det men min bror tyckte att det var toppen. Det började sändas 1975 på svensk TV, till många barns förtjusning. Drutten låter ju annars som en pojke. Vi får säga att det är ett sådant där namn som både pojar och flickor kan ha. Såsom Kim och Robin. Min bror heter Morgan, det är ju ett vanligt tjejnamn i USA.

Drutten, vår ögonsten!

Jag har glömt att visa mammas nya sötnos. Det är en kinesisk pudervippa med 25% pudel. Han är såå mysig det lilla livet att man bara vill äta upp honom. Innan mamma fick hem honom hade hon bestämt att han skulle heta Mysak, men när han kom så var han bara en liten drutt. Pappa har Drutten på natten, eftersom han bor kvar i huset, så han ska bli rumsren fortare. Det är så bökigt för mamma att fara ner för alla trappor när Druttis måste kissa mitt i natten. Pappa är helt såld!

70-talet

Nu har jag spånat lite om vad jag ska hitta på till Companys premiärfest. Jag har sökt på nätet efter 70-tal. Musikalen är 70-tals inspirerad, då den hade premiär för första gången i New York 1970. Det var ganska coolt på den tiden. Jag gillar att det modet är på tapeten igen. Retro är coolt! Dessa stormönstrade kläder och annat känns så genuint och mysigt på något sätt. Kanske är det för att jag föddes i slutet av 70-talet och är uppvuxen med brun och orangeblommiga påslakan. Det var liksom lite mer rejält. Jag hade träskor och kraftiga jeans, utan någon tramsig puttinutt brodyr på. Idag finns det inte en enda byxa till flickor som är särskilt praktisk. Inte ens på babyavdelningen hittar du ett par jeans som inte är figursydda. Vet ni att det finns stringtrosor till femåringar!!! Jag skulle i och för sig ha gjort vad som helst för ett par rosa byxor med paljetter på när jag var liten. Jag sa till min mamma när jag var typ fyra år att jag skulle ha en glittrande kjol. Det fanns inte att få tag på när jag var så liten, så mamma fick sy en kjol av jättefint glittertyg. Jag minns den som igår. Det var det finaste klädesplagg jag hade. Inte konstigt att man blev teaterapa! Oj, nu fastnade jag i mina barndomsminnen en smula. Skulle kunna prata om lillstrumpa och systeryster, och om vårat tvåvånings lekhus i wellpapp hur länge som helst, men nu gällde det ju Company. Jag insåg att man inte hinner fixa särskilt mycket på en vecka, om jag inte skulle ta ledigt från jobbet och bara vara festfixare på heltid. Det får bli en dukning i 70-tals färger och mycket 70-talsmusik. Jag har ju naturligtvis inhandlat en 70-talig tunika som jag ska ha på mig. Jag utgår från mig själv så löser det sig!

Zarah musikalen

Jag ska prova min peruk till Zarah musikalen i morgon. När Anna ringde och sa att det var dags för provning kändes det lite pirrigt. Det är på riktigt. Snart börjar repen och då måste jag prestera något bra. Tänk om jag är en usel Zarah? När Robin och jag har spånat om att jag skulle spela Zarah Leander tänkte jag bara att det skulle vara skitkul, men nu när det börjar dra ihop sig känner jag plötsligt lite panik. Jag har inte tvekat förut, när jag var yngre. Då hoppade jag på svåra grejer utan att tänka. Hoppas inte att jag har blivit gammal och feg. Det är nog för att jag känner mig så dåligt påläst än så länge. Robin och jag skulle ha en Zarah afton och bara kolla på gamla filmer med henne. Oj, oj, hur ska det gå?!?

Oj, det var länge sedan!

Back in the game.
Ja, nu är sommaren över. Snyft!
Vi hade kräftskiva, ute, i lördags. Det var kallt som f#n. Alla hamnade inne till slut. Trevligt var det i alla fall.
Snart har Lilla teatern premiär på sin musikal Company. Det ska bli kul att se. Robin, teaterchefen på Arbis tyckte att jag kunde bli festfixare nu till deras premiärfest, eftersom jag har vanan inne efter allt bröllopsfixande. Vi får se vad det blir av det. Det är kul att vara festfixare. Det var mycket att stå i innan bröllopet, men när dagen kom var det värt varenda sekund.